7
O Salomeskre wawar khera
1 Ap peskre khera budras o Salomo 13 (deesh-te-triin) bersha, bis te halauter kerdo his. 2 Jek leskre kherendar his kharedo ‘Libanoneskro weesh’. Kau kheer his 50 (paash-sheel) metarja lengsto, un 25 (biish-te-pantch) metarja buchlo un 15 (deesh-te-pantch) metarja baro, un his tardo ap zedertikre ruka, kolengre pralstune kotja tele tchinlo his. Kolla his tardo an star reihe. Un pesse zedertikre kashta his tchiddo ap lende. 3 Ap lende his 45 isemea, hoi his tchakedo o zedertikro kashteha, deesh-te-pantch an jek reiha. 4 An kau kheer his wochja an triin reihe, jek reiha pral i wawar. I wochja his jaake kerdo, te his jek wochni wergel koi wawar. 5 Un i tsele wudja un wochja his star rigja. Un kol wochja ap jek rig his jaake kerdo, te his jek wochni wergel koi wochni ap i wawar rig, – kowa his jaake ap hake triin reihe.
6 Ninna mukas o Salomo i baro kheer te krell, koleskri dacha his tardo ap turme. Kau kheer his 25 (biish-te-pantch) metarja lengsto, un 15 (deesh-te-pantch) metarja buchlo. Glan kau kheer his i glanstuni halla, kolat his ninna turme, un i treppa koi glan.
7 Job mukas pes ninna i kheer te krell, kai leskri beshepaskri tardo his, un kai job o tchatchepen win rakras pral i menshende. Kau kheer was kharedo “Tchatchepaskro Kheer.” Kau kheer mukas lo fun tel bis pral zedertikro kashteha win te tchiwell.
8 Un leskro kheer, kai job djiwas, his tchiddo pal ko kheer, kai leskri beshepaskri his, ap i wawar platsa. Kau kheer his jaake kerdo, har kol wawar khera ninna. Un job mukas ninna sawo kheer te krell peskri romjake. Koja his i tchai o baro rajestar pral o them Egiptia.
9 Kol tsele khera mukas job dran latche barra te krell, fun tel bis pral, un fun win bis dren ap i bari platsa. Kal barra his mishto tchinlo ap hake star rigja. 10 I telstune barra his pharo un baro, pantch un star metarja lengsto. 11 Un ap lende his latche barra, mishto dino ap hake star rigja, mank lende his pesse zedertikre kashta. 12 Trul koi bari platsa his i massuri dran tchinle barra un pesse kashta: triin kope tchinle barra jek ap i wawar, un koi pral jek kopo zedertikro kasht. Jaake his ninna koi massuri trul i platsa glan o Debleskro kheer kerdo un koi glanstuni halla glan ko kheer.
Dui bare turme dran lolo saster o Debleskro khereske
13-14 Un o baro rai Salomo mukas pash peste te well i murshes, kai haiwas mishto o lolo sasteha te budrell. Les his i latcho wast, un nai kras shukar koowa dran lolo saster. Leskro lab his Huram. Job his dran o foro Tirus. Leskri dai his i menshendar Naftali. Leskro dad his dran Tirus un djiwas buder gar. Un o Huram was pash o baro rajeste Salomo, un kras leske ko tselo koowa dran lolo saster.
15 Job kras dui turme dran lolo saster, hakeno his enja metarja baro, un jaake pesso, te djals i dori, hoi shob metarja lengsto hi, trul leste. 16 Un job kras dui sherja dran lolo saster un tchiwas len pral pre ap i turme, hako shero his 2,5 (dui-te-paash) metarja baro. 17 Un ap hako shero his i shukar pandepen, hoi win dikas har efta shelle. 18-20 Un job kras dui sheel granatikre phabja. Kolla his pandlo pral un tele trul ko pandepen, hoi ap o shero hi. Kowa kras lo jaake hake dui turmentsa. Un kol sherja pral pre ap kol turme dikan win har blumeb, hakeno his 1,8 metarja pesso. 21 Un job tchiwas kol dui turme pre glan koi glanstuni halla glan o Debleskro kheer. Ko turmo ap i tchatchi rig mukas lo Jachinc te kharell, un ko turmo ap i serwi rig mukas lo Boasd te kharell. 22 Un pral ap kol turme wan kol sherja pre tchiddo, hoi win dikenn har blumee. Jaake was kai tseli budi ap kol turme kerdo.
O baro thopaskro tcharo dran lolo saster
23 Un o Huram kras i baro thopaskro tcharo. Kowa his pantch metarja lengsto fun jek rig ap i wawar, un 2,5 (dui-te-paash) metarja fun tel bis pral. Un i dori, hoi 15 (deesh-te-pantch) metarja lengsto hi, djals trul leste trujel. 24 Un pral trul ko thopaskro tcharo his figure har patriaf, deesh figure ap i paash metari. Kolla djan dui kope trul o tcharo, un his khetne ko tchareha dran lolo saster an jek kotar kerdo. 25 Tardo his ko thopaskro tcharo ap 12 (deesh-te-dui) grumja dran lolo saster. Kolendar dikan triin ap i serwi rig, triin ap i palstuni rig, triin ap i tchatchi rig un triin ap i glanstuni rig. Lengre palstune herja his mashkral tel o thopaskro tcharo. Kowa his tardo ap lengre dume. 26 Ko lolo saster fun ko thopaskro tcharo his jaake pesso har i wast. Un leskro muig his har o mui i khorestar. Kowa dikas win har i lilja, te djal li pre. An ko thopaskro tcharo djan 40.000 (star-deesh-serja) litarja dren.
Panjeskre wurdja dran lolo saster
27 Job kras ninna deesh panjeskre wurdja dran lolo saster, hakeno his dui metarja lengsto un buchlo un jek-te-paash metarja baro. 28 Kal wurdja his jaake kerdo, te his len lengste sane kotja lolo saster pral un tele ap lengre rigja. Un ninna lengste sane kotja lolo saster djan fun tel bis pral. 29 Un ap i rigja mashkral kal lengste sane kotja lolo saster his lewe, grumja un bolepangre, kai kharenna Cherubimh. Un pral un tele kal lewendar un grumjendar his shukar shelle dran lolo saster pandlo. 30 Un hako wurdin his tardo ap star rade dran lolo saster. Kolen his dui achse dran lolo saster. Un pral ap kol star ekke his hidjepangre pire, jek piro wergel ko wawar, te hidjrenn le i baro panjeskri piri. 31 Ap ko wurdin his tchomone har i rundi meen, kai koi piri pre tchiddo was. Koi meen his i paash metari fun tel bis pral, un 75 (efta-deesh-te-pantch) zentimetarja buchlo. Un ninna an koi meen his figure dren tchinlo. Koi meen his tardo ap i kotar lolo saster, koles his star rigja un his gar rundo.i 32 Kol star rade his tel ap i rigja, un i achse fun kol rade his tel o wurdin pre kerdo. Haki rada his 75 (efta-deesh-te-pantch) zentimetarja baro. 33 Kal rade his jaake kerdo har i rade ap kol kurepangre wurdja. Kol tsele kotja – achse, felge, speiche un nabe – wan halauter kerdo dran lolo saster.
34 Un kol star hidjepangre ap kol star ekke his dran jek kotar o wurdineha kerdo. 35 Un pral ap hako wurdin his i sano kotar lolo saster trul o tselo wurdin. Kowa his 25 (biish-te-pantch) zentimetarja buchlo. Ap leste his tapepangre o wasteske.j 36 Un o Huram mukas ap i tapepangre un ap i sane kotja lolo saster, kote kai platsa his, figuren dren te tchinell: Cherubim, lewe un palmtikre ruka. Un trul halauter his shukar shelle dran lolo saster pandlo.
37 Un job kras deesh sawe wurdja. Hakeno his dran jek kotar kerdo. Halauter his emligo baro un dikan emliges win.
38 Un job kras deesh bare panjeskre pirja dran lolo saster, hako wurdineske jek piri. Job kras len jaake baro, te djan 840 (ochta-sheel-te-star-deesh) litarja pani an haki piri dren. Haki piri his dui metarja buchlo. 39 Un job tchiwas pantch wurdja ap i tchatchi rig o kherestar. Un kol wawar pantch wurdja tchiwas lo ap i serwi rig. O baro thopaskro tcharo mukas lo ap i tchatchi ekka glan o kheer te anell, ap koi rig, kai o kham pralstunes hi.
Wawar koowa dran lolo saster
40 Un o Huram kras ninna pirja, bare roja, un tchare. Un jaake kras lo halauter, hoi o rai Salomo lestar kamas, te krell lo o baro Debleskro khereske. 41 Kau koowa his:
kol dui turme un lengre sherja;
kol dui shukar pandepen dran shelle, hoi ap i sherja his;
42 kol star sheel phabja, hoi wan pandlo ap o pandepen, te tchakrenn le i sherja ap i turme: ap jek pandepen his dui reihe phabja, jek sheel phabja an haki reiha;
43 deesh panjeskre wurdja un kol deesh bare pirja koi pre;
44 o baro panjeskro tcharo un i deesh-te-dui grumja koi tel;
45 i pirja, bare roja un tchare;
Kol tsele kotja, hoi kras o Huram o baro Debleskro khereske, jaake har o baro rai Salomo leske penas, kolla his halauter dran shukar kerdo lolo saster. 46 O baro rai mukas ko lolo saster tato te krell, un an phubjengre forme te tchorell an o telstuno them pash o pani Jordan mank kol forja Sukkot un Zaretan. 47 Kol tsele kotja his jaake bud, te mukas o baro rai Salomo gar win te hatsell, har pharo kowa lauter his.
Sonakaskro koowa
48 Ninna mukas o Salomo ko tselo koowa te krell, hoi hunte well tardo an o baro Debleskro kheer:
o sonakaskro bob;
o sonakaskri chapaskri, kai o Debleskre mare pre tchiddo wenn;
49 pantch momelengre, hoi tardo wenn ap i tchatchi rig un pantch momelengre, hoi tardo wenn ap i serwi rig glan o Debleskri kutch isema – kolla his dran djudjo sonakai;
i sonakangre blume ap kol momelengre; i momlia; i tchinepangre, kolentsa i dorja an i momlia tele tchinlo wenna;
50 i tchare, tchurja, tchare o rateske, roja un pirja, – kolla lauter his dran djudjo sonakai;
i hidjepangre, hoi i wudja rikrenn: ko wudar glan o Debleskri kutch isema un o khereskro wudar. Kalla his kerdo dran sonakai.
51 Har o tselo Debleskro kheer kerdo was un kowa, hoi dren his, hoi mukas o rai Salomo te krell, mukas lo ko koowa te anell, hoi peskro dad, o David, o baro Debleske das. Ko rup un sonakai un ko tselo koowa tchiwas lo an o baro Debleskro kheer, an koi isema, kai o brawlepen his.