5
I Debora giwell i gili
1 Ap ko tsiro giwas i Debora kai gili khetne o Barakeha, koleskro dad o Abinoam his.
2 Sharas o baro Debles!
Tchatche mursha anan o Israel an o kurepen.
Pendar win djan i kurepangre lentsa.
3 Shunenn, tumer bare raja! Denn jak, tumer pralstune,
me giwau un bashrau o baro Debleske, –
o Debleske pral o Israel.
 
4 Baro Dewel, har tu tele wal dran o them Seir,
har tu wal dran o them Edom,
kote trissas i phub,
un brishin was dran o bolepen, bud pani ap i phub.
5 I berge trissan glan o baro Debleste,
kai sikras pes ap i berga Sinai glan peskre menshende Israel.
Lengro Dewel hi lo,
– job, o baro Dewel.
 
6 An ko tsiro, har o Shamgar djiwas, koleskro dad o Anat hi,
ninna an ko tsiro, har i Jael djiwas,
his kek mensho ap i dromma,
un kolla, kai ap kol bare dromma win djans,
hunte djans tchorchanes, ap tikne khatemen dromma.
7 Kek gole was shunlo an i gaba an o Israel.
Palle stas i Debora pre,
i dai an o Israel.
8 Mire menshe rodan penge wawar debla!
Kote was o kurepen glan lengre wudja.
Un pash 40.000 (star-deesh-serja) mursha an Israel
was kek charo hatslo, witar kek shilto.
9 Miro dji hi i pralstunenge an Israel,
un i lurdentsa, kai pendar win djan an o kurepen.
Kolenge parkrenn tumen pash o baro Debleste!
 
10 Tumer, kai ap i parne burike klissennaa,
un tumer, kai ap i stakepangre beshenna,
un tumer, kai ap o drom djan: Giwenn!
 
11 Shunenn, har bashrenn le pash o pani,
kote kai denn le pengre viechen te pijell.
Kote sharenn le ko baro koowa, hoi o baro Dewel kras,
awa, o baro koowa, hoi kras lo ap peskre menshende Israel,
har djan le dran lengre forja.
12 Dja glan! Dja glan, Debora! Dja glan, gib i gili!
Dja glan, Barak, tu o Abinoameskro tchawo!
Un le stildo kolen, hoi tu tapral!
 
13 Kol tchatche mursha, hoi pral atchan, djan tele pash pengre pralstunende.
O baro Debleskre menshe djan mantsa khetne an o kurepen, te kurenn le pen leske.
14 Dran o Efrajim wan kolla, kai dran o them Amalek wan.
Pal lende was o Benjamin peskre lurdentsa,
dran o Machir wan i pralstune,
un dran o Sebulon i bare lurde.
15 Un i raja dran o Issachar djan khetne i Debora an o kurepen.
Jaake har o Issachar kras ninna o Barak un nashas pal leste i berga tele.
 
An o them Ruben his le beshdo pash o pani un rakran bud un rah.
16 Hoske atchal tu pash tire bakre?
Kamal tu i bashepen te shunell, hoi i bakrengre kran?
Awa, pash o Ruben rakran le bud un rah.
17 Un i mursha dran o Gilead atchan ap i wawar rig o panjestar Jordan.
Un o Dan? Hoi krell job?
Pash peskre shiffe atchell job.
Pash o baro pani djiwell o Asser.
Un kote atchas lo ninna beshdo.
18 Dikenn ap kolende dran o Sebulon un dran o Naftali:
Kolla hi mursha, kai daran gar,
te denn le pengro djipen an o merepen,
un djan kek darjah an o kurepen.
 
19 Kote wan le, kol bare raja pral o them Kanaan!
Jon wan un maran pen mentsa.
Awa, an o foro Taanach pash o pani Megiddo maran le pen mentsa.
Rup hidjras kek lendar khere.
20 Ninna i bolepangre momlia djan an o kurepen.
Ap lengre dromma djan le ap o Sisera pre.
21 Un ko phuro tikno pani,
ko pani Kishon, tserdas leskre lurden krik.
Dureder, dureder! Te was soreles an o kurepen!
 
22 Kote nashan i graja sikeder.
Klak-klak, klak-klak, shunenn koi bari gole,
hoi lengre pire kran!
 
23 Praassenn o foro Meros, penas o baro Debleskro bolepaskro.
Praassenn kolen, hoi an ko foro djiwenn! Awa, praassenn len!
Jon wan gar ap o baro Debleskri rig,
un djan gar an o kurepen khetne kol tchatche murshentsa.
 
24 O Debleskri bacht well pral i Jael,
kolakro rom o Heber hi, ko Kenari!
O Dewel dell lat budeder bacht har i tsele wawar djuwjen,
kai djiwenn an i plachtene khera!
25 O Sisera, pani mangas lo, un thud das li les,
an i kutch tcharo das li les smentana te pijell.
26 Lakro wast tapras i saster,
un lakro tchatcho wast i sasterno depaskrob,
kolentsa das li leskro shero paash.
An leskro shero djas ko saster dren un was pale win.
27 Mashkral lakre herja phagas lo khetne,
peras lo tele,
un koi his lo tchiddo.
Khetne phagas lo,
tele peras lo,
mulo hi lo.
 
28 Un leskri dai dikas dran i wali,
dikas darenes mashkral kol kashta win.
Kai atchell leskro wurdin?
Hoske well lo gar?
Hoske shunau i graja gar?
29 Un lakre gosweder djuwja penan lake kawa.
Un joi penas les lenge palla:
30 Tchatchepah hatsan le bud,
hoi jon peha lenn,
shukar brawlepen hakeneske:
Jek rakli, dui raklia hako mursheske,
un kutch shukar ripja o Sisereske,
ninna menjakre dikle,
kai shukar koowa dren sido hi.
 
31 Maro baro Dewel, jaake hunte merenn lauter,
hoi tut gar kamenna.
Kolla, kai kamenn tut o tselo djijestar,
jon te wenna railo har o kham,
har djal lo pre an peskri soor!
 
Un pal kowa his an o them 40 (star-deesh) bersha kek kurepen.