16
Ko baro diwes, kai i doosh krik lino well
1 Pal kowa, kai anan o Aroneskre dui tchawe jaake sungepaskro koowa glan o baro Debleste, har kowa gar tchatcho his, un doleske meran, penas o baro Dewel ap o Moseste: 2 Pen tiro phraleske, o Aroneske, te djal lo gar hako tsireske an o kutch isema an o Debleskro kheer, te merell lo gar. An koi isema, hoi pal ko kotar than hi, sikrau me man an i wolka pral ko sonakaskro pralstuno kotar, hoi ap o mochton tchiddo hi, kai mire deesh laba dren hi. 3 Te djal lo koi dren, hunte anas lo glan kowa i terno gurum, hoi well maredo, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino, ninna hunte anas lo i bakro, koleskro tselo mass chatchedo well o Debleske.
4 Glanstunes hunte thowell lo pes, un riwell i rashajengre koola an: ko laintikro gad, un ko laintikro cholop koi tel. Job pandell i pereskro laintikro pandepen trul peste, un i shereskro pandepen trul peskro shero.
5 I Israelitarja anenn leske dui mursh busja un jek bakro. I busja wenn maredo, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino. Un o bakro well maredo, te well leskro tselo mass chatchedo o Debleske. 6 O Aron anell peske un peskri familjake i gurum, te well lo maredo, te well lengri doosh un lengro pale-tchiddo koowa krik lino, un lauter pale mishto mank o baro Debleste un lende. 7 Palle lell job kol dui mursh busja un anell len pash o baro Debleste glan o wudar leskro plachteno kherestar. 8 O Aron witsrell dui tikne barra, te sikrenn le, hawi busni o baro Debleske hi, un hawi busni an o mulo tato them tradedo wella. 9 Palle marell lo koi busni, hoi o baro Debleske hi, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino. 10 Koi wawar busni well djides glan o baro Debleste tardo, un lake well i doosh i menshendar pre-tchiddo. Palle well li an o mulo tato them tradedo.
11 O Aron marell ko gurum, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa lestar un leskri familjatar krik lino, un jon tchatcho un erligo tardo hi glan o baro Debleste. 12 Palle djal lo pash ko sonakaskro bob, hoi glan o baro Debleste tardo hi, un lell kolestar i sasterno tcharo pherdo kasht, hoi chatchell, un dui wasta pherdo sungepaskro koowa, un djal koleha pal ko wudar dran than an i kutch isema. 13 Kote tchiwell lo ko sungepaskro koowa ap i jag, te djal i jagakro ducho win un tchakrell ko pralstuno kotar ap ko mochton, kai o Debleskre deesh laba dren hi. Kowa hunte krell lo doleske, te merell lo gar. 14 Un job lell ko ratestar ko gurumestar, un witsrell kowa peskro gushteha glan ap o pralstuno kotar. Un ap koi platsa glan o mochton witsrell lo peskro gushteha efta kope tchomone ko ratestar.
15 Palle marell job koi mursh busni, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa i menshendar Israel krik lino. Un job djal ko rateha pal i wudar dran than an i kutch isema, un krell ko rateha jaake, har lo les ko rateha ko gurumestar kras. Job witsrell peskro gushteha tchomone ap o pralstuno kotar, hoi ap o mochton tchiddo hi, un ap koi platsa glan o mochton. 16 Un jaake krell lo, te well o pale-tchiddo koowa un koi doosh, hoi i Israelitarja ap pende anan – lengro tselo tchilatcho koowa, dran o Debleskri kutch isema krik lino. Un jaake hunte krell lo ko tselo Debleskro plachteno khereha. Kau kheer hi tardo ap i platsa, kai i Israelitarja djiwenn. Un koi doosh, hoi jon ap pende anenn un lengro pale-tchiddo koowa krell ninna o Debleskro kheer pale-tchiddo.
17 Kek mensho hunte well an o Debleskro kheer an ko tselo tsiro, kai djal o Aron an o kutch isema dren, un krell te well o pale-tchiddo koowa un koi doosh krik lino lestar, leskri familjatar un i tsele Israelendar.
18 Palle djal job win pash koi chatchepaskri, hoi glan o baro Debleskro plachteno kheer tardo hi, un lell tchomone ko gurumeskro ratestar un koi busjakro ratestar, un makell kowa ap i shingab, hoi ap i star ekke ap koi chatchepaskri hi, te well koi doosh un ko pale-tchiddo koowa krik lino fun koi chatchepaskri. 19 Un job tchiwell peskro gushto an o rat, un witsrell tchomone ko ratestar ap i chatchepaskri. Kowa krell lo efta kope, te well i Israelengri doosh un lengro pale-tchiddo koowa krik lino, hoi ap i chatchepaskri hi. Un i chatchepaskri well pale djudjo glan o baro Debleskre jaka.
20 Te kras o Aron halauter, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino dran o Debleskri kutch isema, dran o tselo Debleskro plachteno kheer un dran i chatchepaskri, palle anell lo koi djidi mursh busni kai, 21 un tchiwell peskre dui wasta ap lakro shero, un penell haki doosh un hako tchilatchepen, hoi i Israelitarja kran. Jaake tchiwell lo kowa lauter ap i busjakro shero. Palle mukell lo lat i murshestar, kai koleske koi tardo hi, krik te tradell an o mulo tato them. 22 Kai mursh busni hidjrell lengri tseli doosh peha an o diwjo mulo them. Un kote atchell li.
23 Pal kowa djal o Aron an o Debleskro plachteno kheer un riwell kol laintikre koola win, hoi job ap peste riwas, har djas lo an o kheer dren. Un kote tchiwell lo len pale tele. 24 Palle thowell lo pes ap i Debleskri platsa, un riwell peskre koola an. Palle djal lo pale win, marell kol dui bakre, ko jek peske, un ko wawar i menshenge Israel, un chatchrell lengro tselo mass o baro Debleske, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino lestar un kol menshendar Israel. 25 Kol thulle kotja kol viechendar, hoi maredo wan, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino, kal kotja chatchrell lo ninna ap o Debleskri chatchepaskri.
26 Ko mursh, kai tradas koi mursh busni an o mulo diwjo them, hunte thowell pes un peskre koola, glan te nai djal lo pale ap i platsa, kai i menshe djiwenn.
27 Kowa, hoi pral atchas ko terno gurumestar un koi mursh busjatar, kolengro rat an i kutch isema anlo was, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino, kol kotja anell jek win glan i platsa, kai i menshe hi, un chatchrell kote lauter, koi hauta, ko mass, un kol buke. 28 Ko mursh, kai kowa lauter chatchras, kowa hunte thowell pes un peskre koola. Pal kowa nai well lo pale ap i platsa, kai i menshe djiwenn.
29 Kawa lauter hunte well kerdo ap o deshto diwes an o eftato tchon. Un jaake hunte krenn tumer hako tsireske. Ma chan ap ko diwes! Ma krenn i budi, tumer gar un witar gar i wi-themarja, kai mank tumende djiwenn. 30 Ap kau diwes well tumari tseli doosh un ko tselo pale-tchiddo koowa, hoi ap tumende hi, krik lino. Un lauter well pale mishto mank o baro Debleste un tumende. 31 Kau Debleskro diwes hi i diwes, kai han kokres o baro Debleske koi. Un tumer nai krenn kek budi, un chan tchi. Jaake well kawa kerdo an hako tsiro, hoi wella.
32 Un kokres sawo rashai krell, te well i doosh un o pale-tchiddo koowa krik lino, koleske djet ap leskro shero tchoredo was, te was lo rashai pal peskro dadeste, o Aroneste. Un job hunte riwell kol laintikre koola an, hoi i rashajenge hi, 33 un lell i doosh un o pale-tchiddo koowa krik, hoi hi an o Debleskri kutch isema, an o tselo Debleskro plachteno kheer, ap i chatchepaskri, ap i rashaja un ap i tsele menshende Israel. 34 Jek kopo an o bersh hunte well kowa jaake kerdo, te well i tseli doosh un o tselo pale-tchiddo koowa i Israelendar krik lino. Ap kau lab hunte rikrenn tumen hako tsireske.
Un o Aron kras halauter jaake, har o baro Dewel kowa o Moseske penas.