31
O Jakob nashell peske
1 Un o Jakob shunas, hoi o Labaneskre tchawe pal leste rakran un penan: “O Jakob las peske halauter, hoi maro dadeskro his. Kowa, hoi maro dadeskro his, kolestar was lo jaake brawelo.” 2 Un o Jakob haiwas, kai o Laban buder gar latcho ap leste his, har glan kau tsiro.
3 Un o baro Dewel penas ap o Jakobeste: “Dja khere an tiro dadeskro them pash tire menshende! Me hom pash tute.”
4 Un o Jakob bitchras jekes pash i Rachel un i Lea, te penell job len: “Awenn win pash mande ap o them, kai mire vieche hi!” 5 Un job penas ap lende: “Haiwom, kai tumaro dad dikell buder gar latcho ap mande har glan kau tsiro. Miro dadeskro Dewel his mantsa.
6 Un tumer djinenn, har budrom tumaro dadeske miri tseli sorjah. 7 Tumaro dad chochras man: Deesh kope kras lo miro plaissepen wawartchandes. O Dewel mukas les gar te krell lo mange tchilatchepen. 8 Te penas o Laban: ‘Tu leh kol vieche, hoi hi len tikne kotja wawar ballentsa har ko wawar bal’, palle his kol tsele ternen, kai bolde wan, tikne kotja wawar ballentsa. Un te penas job: ‘Me plaissrau tut kol viechentsa, hoi hi len lengste sane kotja wawar balentsa’, palle his i tsele ternen, kai bolde wan, lengste sane kotjaa. 9 O Dewel las kol tsele viechen tumaro dadestar un das len mande.
10 Har ko tsiro was, kai wan i vieche bipandlo, dikom an i suni i mursh busja, kai djan ap i viechende. Len his kotja wawar ballentsa har ko wawar bal. Kol kotja his lengsto un sano, ninna bud un tikne, ninna bare kotja. 11 Un o Debleskro bolepaskro penas ap mande an i suni: ‘Jakob!’ Penom: ‘Ake hom.’ 12 Koi penas job: ‘Me dikom halauter, hoi o Laban tut kras. Doleske krom me, kai kol tsele mursh busja, kai djan ap i viechende pre, kolen hi kotja wawar ballentsa: lengste un sane kotja, ninna bud un tikne kotja, ninna bare kotja. 13 Me hom o Dewel, kai mukas pes tutar te dikell an o foro Betel, kai tchiwal mange i bar pre, tchoral djet koi pre un dal tut sowel ap mande. Kanna ste pre, dja dran kau them! Un dja khere an ko them tire menshendar!’”
14 I Rachel un i Lea penan ap o Jakobeste: “Men well kek brawlepen un kek wawar koowa buder an maro dadeskro kheer pal leskro merepen. 15 Ham leske har chale. Job bikras men. Un kol lowe, hoi job menge las, das lo lauter win. 16 Tchatchepah o tselo brawlepen, hoi o Dewel maro dadestar krik las, hi menge un mare tchawenge. Kre jaake, har o Dewel tuke penas!”
17 Koi hadas o Jakob peskre tchawen un romjen ap i khamele, 18 un tradas peskre tsele viechen glan peste. Ninna las lo peskro tselo brawlepen, hoi job kras peske khetne an o them Paddan-Aram, te djal lo pash peskro dadeste Isaak an o them Kanaan.
19 Glan lengro naashepen, har his o Laban win, te tchinell lo o bal peskre bakrendar, tchoras i Rachel i khereskre deblenb, hoi lakro dad an-mangell. Un joi las len peha.
20 Un o Jakob chochras o Labanes, ko Aramari un penas leske gar, kai jon kaman penge te djal. 21 Un o Jakob un halauter, hoi les his, nashan un djan pral o lengsto pani Eufrat. Un djan ap o drom an i berge, kai kharenna ‘Gilead’.
O Laban lell o Jakobes palla
22 Ap o triinto diwes was o Labaneske penlo, kai o Jakob nashas peske. 23 Un o Laban las peskre phralen peha. Un khetne lan le o Jakobes palla efta diwessa un hatsan les ap i berge Gilead.
24 An i rati was o Dewel an i suni pash o Laban, ko Aramari. Un penas ap leste: “Kre o Jakobes kek tchilatchepen un de jak ap tire laba, hoi rakreh o Jakobeha!”
25 Un o Laban was pash o Jakobeste ap kol berge, kai job peskro plachteno kheer pre tchiwas. Un ninna o Laban peskre phralentsa tchiwas peskro plachteno kheer pre ap kol berge Gilead. 26 Un o Laban penas ap o Jakobeste: “Hoi kral tu? Hoske chochral man un tchoral mire tchen mandar krik, har te wans jon an o kurepen tapedo? 27 Hoske nashal tuke tchorchanes? Hoske chochral man un penal mange gar, kai kameh tuke te djal? Bachteles djoms me tumentsa i kotar peha ap o drom i gipah un i bashepahc. 28 Hoske mukal man gar te tchumrap mire tchengre tchawen un mire tchen? Kowa his dinelo tutar! 29 Kowa hi an miro wast, te krap tuke tchilatchepen. Krau kowa gar. O Dewel tumaro dadestar rakras mantsa taissar rati un penas ap mande: ‘Kre o Jakobes kek tchilatchepen un de jak ap tire laba, hoi rakreh o Jakobeha!’ 30 Me djinau, tiro dji hi pash tire menshende. Doleske djal tuke. Pen mange, hoske tchoral mire deblen, kolen me an-mangau?”
31 “Tchatchepah”, penas o Jakob ap o Labaneste, “man his traash, te less tire tchen mandar krik. 32 Tire deblen lom me gar. Pash koneste tu len hatseh, kowa hunte merella! Glan mare menshende nai rodeh pash mande! Te hatseh tchomone, hoi tiro hi, le kowa!” O Jakob djinas gar, kai i Rachel tchoras kol deblen.
33 Jaake djas o Laban an i plachtene khera, kai djiwas o Jakob, i Lea, ninna kol dui budepangre leskre tchendar un hatsas tchi. Palle djas job win dran i Leakro plachteno kheer un djas an o plachteno kheer, kai i Rachel djiwas. 34 I Rachel las kol khereskre deblen, khatras len tel i khamelakri pernitsa, un beshas pes pral pre. Un o Laban rodas an o tselo plachteno kheer un hatsas tchi. 35 Un joi penas ap peskro dadeste: “Ab gar chojedo, miro dad, kai nai stau gar pre glan tute. Man hi i djuwjakro koowa.” Doleske hatsas job kol khereskre deblen gar, jaake bud job ninna rodas.
36 Kanna was o Jakob chojedo un tchingras ap o Labaneste un penas ap leste: “Hawo tchilatcho koowa krom me? Hoi hi miri doosh, kai leh man palla? 37 Tu rodal an miro tselo koowa. Hatsal tu tchomone, hoi tiro hi? Te hi kowa jaake, tchip kowa, hoi hatsal, glan mire menshende un tire menshende, te penenn jon, koon mendar tchilatcho koowa kras!
38 Biish bersha homs pash tute. An ko tselo tsiro anas kek tire bakrendar un busjendar i mulo ternepen ap i phub. Me lom mange kek mursh bakro tire bakrendar chapaske. 39 Kol bakren, hoi kol diwje vieche maran, anom me gar pash tute. Me hunte plaissrom tuke kolen un dom tut mire bakrendar. Kowa kamal tu jaake. Tuke his jek, te his diwes, te his rati, kai wan kol vieche tchoredo. 40 Jaake djas mange: Ap o diwes maras man o kham un an i rati o shilapen. Bud kope nai sowom me gar.
41 Biish bersha his kowa jaake. Deesh-te-star bersha budrom tuke, te lap tire dui tchen. Shob bersha budrom tire viechenge. Deesh kope kral tu miro plaissepen wawartchandes. 42 O Dewel miro dadestar, kai ninna o Abrahameskro Dewel hi, un kolestar trashell miro dad Isaak, te wals ko Dewel gar ap miri rig, tchatchepah, mukals man tchorweles te djal. O Dewel dikas, har marom man tuke tele un har pharo miri budi his. Doleske his job taissar rati ap miri rig tardo.”
O Laban un o Jakob krenn win, te tchingrenn le buder gar
43 Koi penas o Laban ap o Jakobeste: “Mire tcha hi mire. Lengre tchawe hi mire, kol vieche hi mire. Halauter, hoi dikeh hi miro. Kanna nai krau me tchi buder mire tchenge un lengre tchawenge. 44 Kanna am, mer dah maro dadeskro wast koi pre, kai krah mer buder kek tchingepen jek o wawareha.” 45 Un o Jakob las i bar un tchiwas les o Debleske pre. 46 Un job penas ap peskre menshende: “Rodenn barra!” Koi anan le barra un tchiwan len khetne. Un ap kol barra chan le i chapen. 47 O Laban das kol barra ko lab ‘Jegar-Sahaduta’. Un o Jakob das kol barra ko lab ‘Gal-Ed’.
48 Un o Laban penas: “Tchatchepah, kol barra hi i sikepen un sikrenn mande un tute, kai dam men mer sowel kai.” 49 Doleske wenn le ‘Gal-Ed’d kharedo, ninna ‘Mizpa’e. O Laban penas: “O baro Dewel mu dell jak, te rikras men ap kowa an ko tsiro, kai wella, kai ham buder gar khetne. 50 Te hal tu tchilatcho ap mire tchende un te leh tu wawar romjen, djiness, o Dewel dikell kowa, ninna te djinau me kowa gar.”
51 Un palle penas o Laban ap o Jakobeste: “Ake! Kal barra, hoi tchiwom pre, un ko bar, hoi tchiwal o Debleske pre, hi koi tardo. 52 Kol barra penenn mange un tuke, te djap gar ap tiri rig un tu gar ap miri rig, te krell kek o wawareske tchilatchepen. 53 Ko Dewel, kai hi o Abrahameskro Dewel un o Nahoreskro Dewel, kowa mu dell koles i phagi, kai rikrell pes gar ap kowa.”