28
An o them Malta
1 Har mer halauter ap o them wam,
shunam,
kai ko kotar them an o pani Malta kharella.
2 Kolla,
kai kote djiwan,
lan men kamles pre.
Brishin das,
un his shila.
Doleske kran le i jag,
un lan men pash pende.
3 Har o Paulo kashta khetne las,
un ap i jag witsras,
was i sap dran i kashta win,
un dandras leske an o wast.
4 Har kol menshe ko themestar ko sap ap leskro wast dikan,
penan le:
“Kawa hi jek,
kai maras jekes.
Dran o baro pani was job djido win,
un kanna lell lo peskri phagi.”
5 O Paulo witsras ko sap an i jag,
un leske djas tchi.
6 Koi patsan le,
te well leskri mussi pesso,
un te perell lo mules trujel.
Har jon i rah tsiro ap leste dikan,
un haiwan,
kai leske tchi djas,
rakran le wawartchandes un penan:
“Kawa hi i dewel.”
7 Gar dur djiwas o themeskro pralstuno.
Les his kote bud them.
Job kharas Publio.
Kowa las men pash peste triin diwessa kamles pre.
8 Leskro dades his i djungelo nasslepen an o per.
Leskro tselo shero his tato,
un job his an o tchiben tchiddo.
O Paulo djas pash leste,
mangas o Debles leske,
tchiwas peskre wasta ap leste,
un kras les sasto.
9 Koi wan ninna kol wawar nassele dran ko them pash o Pauleste,
un mukan pen sasto te krell.
10-11 Un jon sharan men bud.
Triin tchon atcham kote.
Un har mer dureder uleram,
dan le men chapen un pipen peha.
Mer uleram dureder ap o shiffo,
hoi atchas pral o wend ap ko them,
hoi kharella Malta.
Kau shiffo was dran o foro Alexandria un kharas Dioskuro.
An o foro Rom
12 Mer wam an o foro Sirakus,
un atcham kote triin diwessa.
13 Palle uleram dureder an o foro Region.
Un har o wawar diwes i latcho baro duchoa phurdas,
wam an dui diwessa an o foro Puteoli.
14 Kote hatsam patslen.
Kolla mangan mendar,
te atchas efta diwessa pash lende.
Palle djam dureder an o foro Rom.
15 Un har kol patsle an o foro Rom shunan,
te wah mer,
djan le dran o foro win,
te tapran le men mashkral i forja Forum Appii un Tres-Tabernae.
Har o Paulo len dikas,
parkras lo pes pash o Debleste,
un las newi soor.
16 Har wam an o foro Rom dren,
nai las peske o Paulo i isema an i kertchima.
Un i lurdo das garda ap leste.
17 Pal triin diwessa das o Paulo kol pralstune bibolden pash peste gole.
Har jon lauter khetne his,
penas o Paulo ap lende:
“Tumer mursha,
mire phrala,
mare menshenge krom tchi,
hoi tchilatcho his.
Witar gar rakrom djungeles pral kowa,
hoi mare phure menge penan.
Un ninna te krom lenge kek tchilatchepen,
tchiwan le man stildo an o foro Jerusalem,
un dan man an i Remarjengre wasta.
18 Kol Remarja shunan,
hoi penom,
un hatsan tchi ap mande,
kai nai marans le man.
Jon kaman man te djal mukell.
19 Kol bibolde kaman kowa gar.
Koi hunte penom me,
te kamap pash o baro rajeste an o foro Rom te djal,
te rakrell job o tchatchepen pral mande win.
Me wom gar kate,
te anap doosh ap mire menshende pre.
20 Kawa kamom tumenge te penell.
Doleske dom tumen gole,
te wenn pash mande.
Mer bibolde dikah ap ko diwes,
kai o Dewel koles bitchrella,
kai anell o Israel dran i bibacht win.
Ap koleste patsau me.
Doleske hom kanna pandlo kol shellentsa.”
21 Penan i bibolde ap leste:
“Kek dran o them Judea tchinas menge i liil pral tute.
Kek lendar was pash mende,
kai penas djungelo koowa pral tute.
22 Mer kamah tutar te shunell,
hoi tu peneh menge.
Mer djinah,
te rakrenn le djungeles pral kau newo drom,
hoi tu sikreh.”
23 Un i bibolde un o Paulo kran penge i diwes win,
kai wenn le pale khetne an koi kertchima.
Har ko diwes was,
wan bud pash leste.
Un o Paulo penas lenge,
te was ko tsiro,
kai o Dewel i menshen pash peste gole della,
te lell lo len dran o tchilatchepen win.
Un job sikras lende,
hoi o Mose un o Debleskre rakepangre pral o Jesuseste tchinan.
Un pral kowa rakras o Paulo lentsa o tselo diwes.
24 Bud lendar patsan leske un penan:
“Leskro hi tchatcho.”
Wawar lendar patsan leske gar.
25 Jon tchingran pral kowa,
hoi o Paulo penas,
un djan penge,
har o Paulo kau lab penas:
“Me dikau,
kai kowa tchatcho hi,
hoi o Debleskro Ducho ap o Jesaja penas,
te penell job kowa mare phurenge.
O Debleskro Ducho penas:
26 Dja pash kol menshende un pen lenge:
I kandentsa shunenn tumer,
un haiwenn tchi.
I jakentsa dikenn tumer,
un dikenn tchi.
27 Kol menshengre djia hi har bar,
un lengre kandentsa shunenn jon tchi.
Lengre jaka hi pandlo,
te nai dikenn jon tchi.
Jon kamenn pengre jakentsa tchi te dikell,
un pengre kandentsa tchi te shunell.
Un pengro djijeha kamenn le tchi te haiwell.
Jon kamenn gar pengro phuro djipen te mukell,
un ap miro drom te djal.
Doleske nai lau len gar dran o tchilatchepen win.b
28 Un o Paulo penas:
“Djinenn!
Kanna well o Debleskro latcho lab o Jesus Kristestar pash kolende,
kai kek bibolde hi,
un jon shunenna.”
29 Har job kowa penas,
djan i bibolde penge,
un tchingran pen pral kowa,
hoi o Paulo lenge penas.
30 O Paulo atchas dui bersha an peskri isema,
hoi job peskre lowentsa plaissras,
un las lauteren pash peste pre,
kai wan pash leste.
31 Job rakras lentsa pral o Debleste un pral o djipen,
hoi i patsle khetne o Debleha djiwenna.
Un job penas lenge lauter,
hoi maro rai,
o Jesus Kristo lenge kras.
Un les his kek traash,
te penell lo kowa.
Un kek was,
kai penas,
te nai krell lo kowa gar.