6
O Daniel pash i lewe
1 Un o Darius, ko Medari, was o newo baro rai. Un job his 62 (shob-deesh-te-dui) bersha, har was lo baro rai. 2 Un an leskre jaka his latcho, te tchiwas lo 120 (sheel-te-biish) pralstunen pral i tsele themma, kai job o rai his. 3 Un pral kolende tchiwas lo triin rajen. Jek kolendar his o Daniel. Kolenge hunte penenn i pralstune, kitse lowe jon an pengro them dre-lan un wi-dan, un hoi le lauter kran, jaake te hunte dikas gar o baro rai ap sawo koowa. 4 Un o Daniel his gosweder un feteder har kol tsele wawar raja un pralstune. Un doleske his o baro rajes an peskro dji, te tchiwell lo les pral o tselo rajeskro them. 5 Koi rodan kol dui wawar raja un kol pralstune i doosh an leskri budi o baro rajeske, hoi nashte anans le ap o Danieleste pre. Un jon hatsan tchi. Lauter kras lo mishto un tchatcho. Un kek doosh was ap leste hatslo, witar gar i tikneder koowa.
6 Kote penan kol mursha: “Mer nai rodah gomme jaake bud, mer hatsah tchi, hoi nai anah ap o Danieleste pre. Jek koowa atchell, kai nashte well, te taprams les. Kowa hi leskro patsepen ap leskro Debleste.”
7 Kote nashan kol raja un kol pralstune sik pash o baro rajeste un penan ap leste: “Tu baro rai Darius, te djiwess hako tsireske! 8 Mer, i pralstune tiro themestar, i bare lurde, i themeskre raja, i rakepangre un kol wawar, kai hi len penepaske, mer lauter patsah te wals mishto, te mukess tu, baro rai, win gole te dell, te mangell kek mensho tchomone jek deblestar, ninna i wawar menshestar har tutar kokres an o trijanda (30) diwessa, hoi glan mende hi. Kowa te well i lab, hoi hunte well dre-rikedo. Un ko mensho, kai i wawarestar tchomone mangella, hunte well witsedo an i gruba pash i lewe. 9 Doleske, baro rai, muk kau lab win gole te dell, un an i liil te tchinell, te nai lell les kek buder pale, jaake har o tchatchepen hi pash i Medarja un i Persarja.”
10 Jaake mukas o baro rai kau lab pre te tchinell un tchiwas peskro lab tele.
11 Un har o Daniel shunas, te was sawo lab tchinlo o baro rajeskro labeha koi tele, djas lo an peskro kheer. Un an peskri pralstuni isema his les walja, ap koi rig, kai o foro Jerusalem hi. Un triin kope an o diwes djas lo tele ap peskre tchanga un mangas peskro Debles an un sharas les. Un kowa kras lo kanna ninna har hako wawar diwes.
12 Kote nashan kol mursha sik khetne un hatsan o Danieles, har job kote peskro Debles o tselo djijestar mangas. 13 Un jon djan pash o baro rajeste un rakran leha pral ko lab, hoi mukas lo win gole te dell, un penan: “Maro baro rai, mukal tu gar sawe laba pre te tchinell, un tchiwal tiro lab koi tele, te well hakeno pash i lewe an i gruba witsedo, kai mangell an kal trijanda (30) diwessa, hoi wenn, i wawarestar tchomone un gar tutar, te wals i deblestar har ninna i menshestar?”
Un o baro rai penas: “Awa, kowa hi tchatcho. Un ko lab hi gar pale te lell. Jaake hi o tchatchepen pash i Medarja un i Persarja.”
14 Koi penan le o baro rajeske: “O Daniel, jek kolendar, kai pandles dran o them Juda anlo wan, hadell tut gar un rikrell gar ko lab, hoi mukal tu win gole te dell. Triin kope ap o diwes, mangell job peskro Debles an.”
15 Un har o baro rai shunas, te rakrenn le pral o Daniel, his kowa leske gar mishto. Un job rodas i drom, har job o Danieles koi pale nai win lell. O tselo diwes rodas lo bis o kham tele djas, te well job gar maredo. 16 Kote nashan kol mursha pale khetne pash o baro rajeste un penan ap leste: “Tu djineh, baro rai, pash i Medarja un o Persarja hi o tchatchepen jaake, te nai well kek lab pale pale lino, hoi o baro rai mukas te tchinell!”
17 Kote mukas o baro rai o Danieles te anell, un mukas les an i gruba dren te witsrell pash i lewe, un penas ap leste: “Ko Dewel, kones tu hako tsiro an-mangeh, kowa te lell tut kanna koi win!”
18 Un i bar was anlo un ap i gruba tchiddo. Un o baro rai tchiwas peskro sikepen koi pre peskri gustjah un i gustjentsa kol wawar rajendar, jaake te nai krell kek wawar tchomone o Danieleha. 19 Un o baro rai djas peske an peskro kheer, un chas tchi un mukas peske kek chapen te well un nai sowas gar i tseli rat.
20 Sik taissarlakro, har o kham gar pre djas, stas o baro rai pre, un djas sik pash i gruba, kai i lewe hi. 21 Un har job pash koi gruba was, das lo ropah gole pal o Daniel un penas: “Daniel, tu budepaskro o djido Deblestar, koles tu hako tsiro an-mangeh, nai las tut tiro Dewel win dran i lewengre mujendar?”
22 Kote rakras o Daniel o baro rajeha un penas: “Baro rai, te djiwess hako tsireske! 23 Miro Dewel bitchras peskro bolepaskres, un kowa pandas i muja kol lewendar, jaake te nai dukran le man gar. Miro Dewel dikell kek doosh ap mande. Un ninna ap tute, miro baro rai, krom me tchi, koleske i phagi hunte loms.”
24 Kote stas o baro rajeskro dji i bachtjatar. Un job penas, te lenn le o Danieles win dran koi gruba. Un o Daniel was win lino, un kek dukepen was ap leste hatslo, doleske kai rikras job soreles ap peskro Debleste.
25 Un o baro rai mukas kol murshen glan peste te anell, kai kowa ap o Daniel pre anan. Un job mukas len an i gruba te witsrell pash i lewe, len un lengre tchawen un romjen ninna. Un har jon gomme gar ap i phub tele wan, tapran i lewe len, un phagan lengre kokale.
26 Palle mukas o baro rai Darius i liil te tchinell ap i menshende dran hako them un rakepen ap i phub: Bari bacht tumenge! 27 Kawa hi hoi tumendar kamau: An i tsele themma, kai me baro rai hom, hunte darell hakeno o Danieleskro Debles peskro tselo djijestar.
Job hi o djido Dewel,
un atchella hako tsireske.
An kek tsiro nashrell lo peskri rajeskri soor.
I tsele tsirenge atchell lo baro rai.
28 Job nai lell jekes dran o merepen win,
an hawi bibacht kowa ninna hi.
An o bolepen un ap i phub, krell lo baro sorelo koowa,
hoi kek wawar nai krella.
O Danieles las job dran i lewengre muja win,
jaake te nai dukran le les gar.
29 Un o Daniel his baro un an-diklo an ko tsiro, kai o Darius o baro rai his, un ninna an ko tsiro, kai o Kirus o baro rai pral o them Persia his.