25
O Jeremia penell glan-wi, te wenn i menshe dran Juda pandles krik anlo
1 O Jojakim, koleskro dad o Josia his, his o starto bersh o baro rai pral o them Juda. Un o Nebukadnezar his o ersto bersh baro rai pral o them Babilonia. Koi rakras o baro Dewel ap o Jeremia, un das les i lab o tselo themeske Juda. 2 Un o Debleskro rakepaskro, o Jeremia, penas kau lab i tsele menshenge an o them Juda un an Jerusalem. Un job penas lenge:
3 O baro Dewel rakras mantsa biish-te-triin bersha, fun ko deesh-te-triinto bersh, kai o Josia, koleskro dad o Amon his, o baro rai his pral o them Juda, bis kau diwes. Un me penom tumenge leskre laba pale te pale. Un tumer kaman len gar te shunell. 4 Bud kope bitchras o baro Dewel leskre rakepangre, kai leske budran. Tumer kaman gar ap lende te shunell, un kran tumare kanda pandlo, un dan kek garda ap lengre laba. 5 Job mukas tumenge te penell: “Djan tele, hakeno leskro tchilatcho dromestar! Mukenn tumaro tchilatcho koowa! Te wenn pale ap o tchatcho drom, nai atchenn an ko them, hoi dom me tumende un tumare phurende, kanna un hako tsireske. 6 Ma nashenn wawar deblenge palla, te perenn tele glan lende, te mangenn len an! Ma choirenn man kolentsa, hoi tumare wastentsa kran, te anap kek bibacht pral tumende!”
7 Tumer kaman gar ap mande te shunell, penell o baro Dewel. Tumare deblentsa, hoi kran tumenge, choiran man jaake bud, te dap tumen tumari phagi.
8 Doleske penell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub: Tumer shunan gar ap mire laba. 9 Doleske mukau kol lurden te well dran i themma, kai kote tchiddo hi, kai norden hi. Lengro pralstuno hi o baro rai, o Nebukadnezar, dran o them Babilonia. Koles rodom win, te krell job, hoi kamau. Kolla perenn pral tumende un tumaro them, ninna pral kol tsele themma kai trujel. Kal themma mukau jaake paash te dell, te atchell tchi har barra pral hako tsireske. Un i wawar menshenge, kai kowa dikenn, atchell o rakepen krik i trashatar, un jon denn i wasta pral o shero khetne.
10 Me krau, te dell buder kek bachtelo gipen. Un koi bachteli gole o pirnestar un i pirnjatar shunenn buder gar. Witar gar shunenn tumer, har i djuwja djob tiknes krenna mank dui barra. Un kek momeli chatchell an tumare khera. 11 Kau tselo them well i mulo them, kai kek djiwell. Un i menshe dran Israel un kol themma trujel wenn an o them Babilonia anlo, un hunte budrenn o baro rajeske pral Babilonia efta-deesh bersha.
12 Pal kol efta-deesh bersha dau me i phagi ko rajeske pral o them Babilonia un leskre menshenge koi doshake, hoi le ap pende anan. Palle well o them Babilonia i mulo them hako tsireske. 13 Me mukau mire tsele laba tchatcho te well, hoi penom pral kau them, lauter hoi an kau liil tchinlo hi, hoi o Jeremia glan-wi penas pral i tsele natsjone. 14 Awa, ninna i Babilonarja wenn budepangre un hunte budrenn i menshenge an bud themma un lengre sorele bare rajenge. Jaake dau len pale, hoi jon ap mire menshende kran. Jaake lenn le pengri phagi.
O Debleskri choli well pral i menshende an i tsele themma
15 O baro Dewel, ko Dewel pral o Israel, penas ap mande: Le ko khoro mool dran miro wast. Kau khoro hi pherdi miri choli. De les i tsele natsjonenge te pijell, pash kolende me tut bitchrau. 16 Jon hunte pijenn les, te wenn le mato, un perenn har dinelo an ko charo, hoi bitchrau mank lende.
17 Un me lom ko khoro dran o wast o baro Deblestar, un dom les i tsele natsjonenge te pijell, pash kolende o baro Dewel man bitchras. 18 Kolla his i menshe pengre bare rajentsa un pralstunentsa an o foro Jerusalem un an kol wawar forja an o them Juda. Jon hunte pijenn, te wenn le khetne dino un paash kerdo, jaake te denn i wawar menshe i wasta khetne pral o shero un rakrenn lendar har praassede menshendar. 19 Pal lende hunte pijenn i wawar menshe dran kau khoro:
o baro rai pral Egiptia;
ninna kol wawar pralstunende;
un i tsele Egiptarja;
20 un wi-themarja an o them Egiptia;
i tsele bare raja an o them Uz;
i tsele raja an kol Filistarengre forja Ashkelon, Gaza, Ekron un kolla, kai pral atchan an Ashdod;
21 i tsele menshe an i themma Edom, Moab un Ammon;
22 i bare raja an i forja Tirus un Sidon;
i bare raja an i themma wergel o baro pani;
23 i menshe an i forja Dedan, Tema, un Bus;
i menshe, kai tchinenn pengro bal tiknes;
24 i tsele bare raja an Arabia;
i tsele bare raja pral i menshende an o mulo tato them;
25 i tsele bare raja an i themma Simri, Elam un Media;
26 i tsele bare raja an kol themma, kai kote tchiddo hi, kai norden hi.
Awa, i tsele themma ap i phub, kolla, kai hi dur, un kolla kai hi gar dur o themestar Israel. Lengre bare raja hunte pijenn dran ko khoro, jek pal o wawar. Un o baro rai pral Sheshacha hunte pijell pal lende.
27 Un o baro Dewel penas mange: Pen lenge: Kowa hi, hoi penell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, kones i Israelitarja an-mangenn: Pijenn, te wenn mato un hunte tchadenn, bis te perenn tele un nai stenn gar buder pre! Perenn an o charo, hoi bitchrau mank tumende!
28 Te hi jek lendar pashel, koleste o khoro deh, un kowa kamell gar te pijell dran leste, pen leske: O baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, penell: Tumer hunte pijenn koi dran! 29 Shunenn, ko foro, hoi pal mande kharedo hi, hi kowa, kai anau i bibacht glanstunes ap leste. Patsenn tumer, kai lenn gar tumari phagi? Na-a! Tumer ninna lenn tumari phagi. Me bitchrau o kurepen pral halauterende, kai djiwenn ap kai phub. Kowa penell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub.
30 Tu Jeremia, hunte peness lenge kal tsele laba, hoi penom. Pen lenge ninna:
O baro Dewel dell gole dran o bolepen,
un mukell peskri soreli gole te shunell dran peskro bolepaskro kheer.
Job dell bares gole har i lewo,
un well shunlo an peskro tselo them;
Job dell gole har ko mursh,
kai stakrell ap peskre drake, te well i mool win.
Leskri gole well shunlo ap i tseli phub.
31 Ninna i menshe an dur themma shunenn les.
O baro Dewel hi o tchatchepaskro rai pral i menshende an i tsele themma,
un rakrell pral halauterende o tchatchepen win.
I tchilatchen dell lo koi, te wenn le maredo o chareha.
Kowa penas o baro Dewel.
32 O baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub penell: Shunenn, Bibacht well pral jek them pal o wawar. Un miri choli hadell pes har i pharo phurdepen, hoi well fun dural.
33 Ap ko diwes marell o baro Dewel menshen ap i tseli phub jek rigjatar ap i wawar. Un i mule menshe hi koi tchiddo, un kek rowell pral lende, hadell len pre un paskrell len. Jon atchenn tchiddo har ful ap i phub.
34 Tumer pralstune, kai hunte wans har bakrengre o baro Debleskre menshenge, rowenn un denn gole! Tchiwenn tumen tele an i jagakri tchik! O tsiro hi koi, kai wenn maredo. Tumer perenn tele un wenn phagedo har i kutch khoro, hoi perell tele. 35 Tumer hatsenn kek platsa, kai nai khatrenn tumen. Kek tumendar nai nashell peske.
36 Shunenn, har denn i pralstune gole! Shunenn, har rowenn le! O baro Dewel krell lengro latcho them paash. 37 Lengro them, hoi jaake shukar his, hi palle i mulo them. O baro Dewel an peskri choli kras les paash. 38 Job djas win, har i terno lewo win well dran peskro khatepen, te marell lo. Un lengro them atchas khetne stakedo tchiddo. Jaake baro his o kurepen, un o baro Debleskri choli pral lende.