25
O Amazja hi o baro rai pral Juda
1 O Amazja his 25 (biish-te-pantch) bersh phuro, har lo baro rai was. Un 29 (biish-te-enja) bersha his lo baro rai. An ko tsiro djiwas lo an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Joaddan. Joi was dran o foro Jerusalem.
2 O Amazja kras, hoi mishto his glan o baro Debleskre jaka, ninna te rikras lo gar peskro tselo djijeha ap leste. 3 Har les o them soreles an peskro wast his, mukas lo kol pralstunen te marell, kai dan leskro dades mulo, ko baro rajes Joash. 4 Lengre tchawen mukas lo gar te marell. Job kras har tchinlo hi an o Moseskro liil, kai o baro Dewel penell: I dada hunte wenn gar marede dran koi doosh, hoi i tchawe ap pende anan. Un i tchawe hunte wenn gar marede dran koi doosh, hoi i dada ap pende anan. Hakeno hunte well kokres koleske maredo, hoi job kras.
5 Un o Amazja mukas i tsele murshen dran i khera Juda un Benjamin glan peste te anell. Un tchiwas len pal pengre familje khetne. Pral lende tchiwas lo pralstunen, sawe pral jek sero murshende, un sawe pral jek sheel murshende. Un job mukas pal te dikell, har bud kolla hi, kai hi biish (20) bersh un phureder. Un kolla his 300.000 (triin-sheel-serja) wi-rodede kurepangre. Hakenes his i shilto un o witsepaskro tchuri. 6 Koi pashel ginas lo peske 100.000 (sheel-serja) lurden dran o them Israel. Kolenge plaissras lo 100 (sheel) zentnarja rup.
7 Kote was i Debleskro mursh pash leste un penas: “Baro rai, ma muk kol lurden dran o them Israel tuha te djal! O baro Dewel hi gar i Israelentsa, kol tsele murshentsa dran Efrajim. 8 Dja tu kokres tire lurdentsa an o kurepen, un ab sorelo! Te leh kol Israelitarjen tuha, krell o Dewel, te wenn kolla, kai kurenn pen tuha, sorleder har tu. Pash o Debleste hi i soor, te well lo tuke ap i rig, un te mukell lo tut te perell.”
9 Un o Amazja putchas o Debleskro murshestar: “Un hoi hi kol sheel zentnarja rup, hoi me kol lurdende dran Israel dom?”
O Debleskro mursh penas: “Pash o baro Debleste hi jaake, te nai dell lo tut budeder har tu len dal.” 10 Kote penas o Amazja kol lurdenge, kai wan dran o them Efrajim pash leste, te djan le pale khere. Har jon kowa shunan, wan le chojedo ap i menshende dran Juda. Un jon djan penge pale khere i bari choljah.
11 Un o Amazja las peskri tseli soor khetne, un anas peskre lurden win an o kurepen. Un jon wan an i Londi Tala, un maran kote 10.000 (deesh-serja) murshen dran o them Seir. 12 Un i mursha dran o them Juda tapran 10.000 (deesh-serja) djide lurde un anan len pral ap i barrengri berga, un witsran len lauter tele, jaake kai halauter meran. 13 Kol lurde, kolen o Amazja pale pale bitchras, te djan le gar an o kurepen leha un leskre lurdentsa, kolla djan win un peran an kol forja an o them Juda dren, kai hi mank o foro Samaria un o foro Bet-Horon. Un dan 3.000 (triin-serja) murshen temerl, un lan bud un kutch koowa pentsa.
14 Un jaake was, har o Amazja khere was dran o kurepen i lurdentsa dran o them Edom, anas lo kol debla peha, kolen i Edomarja an-mangan, un tchiwas len pre, har te wenn jon leskre debla. Un glan lende witsras lo pes tele, un chatchras lenge sungepaskro koowa.
15 Kote was o baro Dewel chojedo pral o Amazja, un job bitchras i Debleskro rakepaskro pash leste. Un kowa penas ap leste: “Hoske mangeh tu o debla kol menshendar an, kai nai lan pengre menshen gar dran tiro wast win?”
16 Un har o Debleskro rakepaskro leha jaake rakras, penas o baro rai ap leste: “Tchiwom me tut dren, te peness mange, hoi te krap? Rike tiro mui, te kameh gar dawa te lell!”
Un o Debleskro rakepaskro mukas tele un penas: “Kanna, kai dikau, hoi kral, un kameh gar te shunell, hoi tuke penom, haiwau me, kai hi an o Debleskro dji, te marell lo tut.”
O Amazja kurell o Joasheha un nashrell o kurepen
17 Un o Amazja, ko baro rai pral Juda, putchas wawarendar, hoi te krell lo, un bitchras bitchepangre pash o Joash, ko baro rajeste pral o them Israel. Koleskro dad his o Joahas, un leskro papo his o Jehu. Un mukas leske te penell: “Ab pash mende, mer kamah te dikell, koon o sorleder mendar hi!”
18 Un o Joash, ko baro rai pral o them Israel, mukas o baro rajeske pral o them Juda, o Amazja, te penell: “O subjengro bur an o Libanon bitchras jekes pash o Zedertikro ruk, un mukas leske te penell: ‘De tiri tchai miro tchaweste, te romedinerell lo lat!’ Koi wan diwje vieche un stakran o subjengro bur tel pende. 19 Tu penal tuke: ‘Me marom i Edomarja an o kurepen.’ Un doleske phurdell pes tiro dji pre. Un kanna rodeh budeder sharepen. Wals feteder tuke, te atchals khere. Hoske rodeh tiri bibacht, te peress, un o them Juda tuha?”
20 O Amazja shunas gar koi pre. O baro Dewel kamas te dell lo i menshen dran Juda an o wast o baro rajestar Joash doleske, kai mangan le i debla an, kai an o them Edom an-mangedo wan. 21 Un o Joash, ko baro rai pral Israel, djas pral an o them Juda peskre lurdentsa. Un pash o foro Bet-Shemesh was o kurepen mank kol dui rajende, o Joash un o Amazja un lengre lurdentsa. 22 Un i mursha dran Juda wan i murshendar dran Israel dino. Un jon nashan penge, hakeno an peskro kheer.
23 Un o Joash tapras o Amazja pash o foro Bet-Shemesh un pandas les. Un o Joash djas dureder un was an o foro Jerusalem un phagas i massuri o forestar Jerusalem dren ap dui-sheel metarja lengstepen: mank o wudar Efrajim un o wudar, kai i rigja khetne wenn. 24 Un o tselo sonakai un rup un ko tselo kutch koowa, hoi hatslo was an o baro Debleskro kheer un ap kowa o Obed-Edom garda das, ninna o tselo brawlepen an o baro rajeskro kheer, las job peha, koi pashel kol pandle menshen, un djas pale an Samaria. 25 Un o Amazja, ko baro rai pral Juda, djiwas pal o merepen o baro rajestar pral Israel, o Joash, 15 (deesh-te-pantch) bersha.
26 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Amazja penepaske hi, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o Juda un o Israel.
27 Un ko tsirestar, kai o Amazja mukas o baro Debles, kran pen murshen khetne an o foro Jerusalem, te marenn le les. Job nashas peske an o foro Lakish. Un jon bitchran murshen leske palla an o foro Lakish un maran les kote. 28 Un jon tchiwan les ap graja un anan les pale. Un job was paskedo pash peskre phurende an o Davideskro foro.