34
Dui newe barra o Debleskre deesh labentsa
1 O baro Dewel penas ap o Moseste: “Kre tuke dui bare barra, har kolla his, kai tu paash dal! Palle kamau me pale kol laba dren te tchinell, hoi an i wawar barra tchinlo his. 2 Le tuha, hoi tut hunte well, te djas sik taissarlakro pral ap i berga Sinai pre. Kote am pash mande! 3 Kek nai well tuha. Ap koi tseli berga hunte mukell pes kek te dikell, witar kek bakre un grumja, te chan le pash i berga.”
4 O Mose kras dui newe bare barra har kol phure. Sik taissarlakro stas job pre, un djas ap koi berga Sinai, har o baro Dewel penas leske. An leskre wasta rikras lo kol dui bare barra.
5 O baro Dewel was an i wolka tele, djas pash o Moseste un kharas peskro lab ‘Baro Dewel’. 6 Job djas glan o Moseste dureder un das gole: “Me hom o baro Dewel. O baro Dewel hom me. Man hi i baro dji, pherdo kamlepen. Me wau gar sik chojedo. Miro latchepen hi baro un me dau mire menshen gar pre. 7 Me sikrau miro latchepen ap lengre tchawende un kolengre tchawende un kolengre tchawende un serja kope jaake dureder. Un bistrau lengri doosh un lau lengro tchilatchepen krik. Koles, kai kamell mandar tchi te djinell, dau i phagi, un gar koles kokres, na-a ninna leskre tchawen un kolengre tchawen jaake rah har triin, star familje, jek pal i wawar, djiwan.”
8 Koi witsras pes o Mose sik ap i phub un mangas o Debles an: 9 “Miro rai, te dikeh tu latches ap mande, palle dja mentsa, ninna te djan kal menshe pal pengro shero. Biste mari doosh un ko tchilatcho koowa, hoi kram, un muk men pale tire menshe te well.”
10 O baro Dewel penas ap leste: Me dau tumen miro lab, un dau miro wast pre: Glan tumare jaka kamau me sorelo un baro koowa te krell, har an kek wawar them un pash kek wawar menshende kerdo was. Te dikenna i tsele menshe, kai trul tumende hi, hawo baro koowa me tumenge krau, palle darenn le un krenn bare jaka. 11 Me tradau kol Amorarja, Kanaanitarja, Hetarja, Perisarja, Hiwarja un Jebusarja dran lengro them un dau les tumende.
Rikrenn kal laba, hoi me penau tumenge kau diwes!
12 Ma awenn mala kol menshenge an ko them, kai tumer wenna! Te wans lengre mala, nai anans le tumen miro dromestar tele.
13 Witsrenn kol pre-tchidde barra trujel, kai marenn un chatchrenn le viechen lengro debleske. Phagenn kol bare barra paash, hoi le leske pre-tchiwan! Un denn kol figuren tele, hoi sikrenn i debletsa Ashera.
14 Mangenn kek wawar Debles an! Me, o baro Dewel, kamau, te kamenn man kokres. Me kamau kokres te wap tumaro Dewel.
15 Ma awenn mala kol wawar menshenge an o them! Jon mangenn pengre deblen dran kasht un bar an, un marenn viechen lenge. Te wans tumer lengre mala, nai djals, te djan lentsa un chan ko chapen, hoi jon anan lengre deblen. 16 Tumer romedinerans tumare mursh tchawen lengre tchentsa. Un kolla djuwja anans tumare mursh tchawen o Debleskro dromestar tele, te mangenn le ninna kol deblen dran kasht un bar an.
17 Ma krenn tumen kek debles dran saster, sonakai un rup!
18 Ma bistrenn kol bare diwessa, kai chan kek maro dran shutlo jarro. An o tchon Abib chan efta diwessa kek maro dran shutlo jarro jaake har me tumenge penom! An ko tchon djan tumer win dran o them Egiptia.
19 Tumare phureder mursh tchawe hi mange, ninna hako phureder mursh ternepen, hoi i viechestar boldo wella, nai well i gurum, nai well i bakro. 20 Te hi o ternepen i burikakroa ternepen, dess tu man leske i terno bakro. Kamenn tumer kowa gar, palle phagenn koi terni burika i meen! Tumare phureder mursh tchawe, ma marenn len! Kolenge denn mange i viecho, hoi mange marenn. Kek well an miro Debleskro kheer i wastentsa, kai tchi dren hi.
21 Shob diwessa krenn tumari budi! Ap o eftato diwes krenn tchi! Kowa te well jaake hako tsireske, ninna ko tsireske, kai tumer budrenn ap tumaro kotar phub un kai tumer anenn o djob dren.
22 Rikrenn bare diwessa mange dren ap ko tsiro, kai tumer o newo djob dren anenn! Un palle rikrenn bare diwessa dren pal i nijal, te anan i drake dren un lauter, hoi ap i ruka un ap tumari phub bares was.
23 Ap kol bare diwessa, triin kope an o bersh, hunte wenn i tsele mursha glan mande, lengro rajeste. Me hom o baro Dewel, o Dewel pral o Israel. 24 Me tradau i tsele wawar menshen glan tumende krik, un krau tumaro them bareder. Jaake well kek an tumaro them, te lell lo peske i kotar them ap ko tsiro, kai djan tumer triin kope an o bersh pash tumaro baro Debleste, te wenn khetne glan leste.
25 Te marenn tumer i vieches mange, anenn leskro rat gar glan mande khetne o shutlo mareha! Ko viecho, hoi tumer marenn mange ap o diwes, hoi kharella Passab, kolestar hunte atchell tchi pral o wawar diweske.
26 Hako bersh anenn o feteder halauterestar, hoi ap tumari phub bares was, an o Debleskro kheer! Job hi tumaro baro Dewel.
Kerenn gar i terni busni an o thud lakro datar!
27 O baro Dewel penas o Moseske: “Tchin kal laba an i liil, te rikrenn tumen ap lende. Palle han mire menshe, un me rikrau miro lab, hoi dom miro wast pre un krau tuke un i Israelenge, hoi me penom.”
28 Star-desha diwessa un ratsja atchas o Mose ap i berga pash o baro Debleste. An kowa tsiro chas lo tchi un pijas lo tchi. Job tchinas kol deesh laba ap kol dui barra, – kol laba, kai penenna, hoi o Dewel peskre menshendar kamella.
O Mose well pale
29 Har o Mose kol dui barrentsa an o wast i berga Sinai tele djas, djinas lo gar, kai was leskro mui har o kham, har rakras lo o Debleha. 30 Un o Aron un kol wawar Israelitarja dikan, har leskro mui hi har o kham, un daran, te djan le pash leste. 31 Koi kharas o Mose len pash peste. Un o Aron un kol wawar pralstune djan pash leste. Un o Mose rakras lentsa. 32 Palle wan ninna kol wawar Israelitarja. Un o Mose penas lenge kol tsele laba, hoi o baro Dewel leske penas ap i berga Sinai, te rikrenn le len.
33 Har o Mose lenge lauter penas, tchiwas lo i diklo ap peskro mui. 34 Hako kopo har djas o Mose an o Debleskro kheer, te rakrell lo leha, las job ko diklo tele, bis te djals lo pale win dran o kheer. 35 Har was lo win, te penell lo ap i Israelitarja, hoi o baro Dewel leske penas, dikan jon, har leskro mui hi har o kham. Palle khatras o Mose peskro mui pale tel ko diklo, bis te djas lo pale dren, te rakrell lo o baro Debleha.