32
Ko sonakaskro gurum
1 Har dikan i menshe, kai o Mose i rah tsiro krik atchas, un gar buder koi berga tele was, wan le khetne pash o Aron un penan ap leste: “Dja, kre menge i dewel, kai djal glan mende! Mer djinah gar, hoi ko Moseha djas, kai anas men dran o them Egiptia win.”
2 O Aron penas ap lende: “Lenn i sonakangre kanengre, hoi tumare romja, mursh tchawe un tcha an i kanda hi, un anenn len mange.”
3 Jaake lan i tsele menshe pengre kanengre dran i kanda, un anan len pash o Aron. 4 Un job las len dran lengre wasta, un tchiwas len an i jag, un kras i dewel, hoi dikas win har i terno guruma. Un jon penan: “Kawa hi tiro Dewel, Israel, kowa, kai tut dran o them Egiptia win anas.”
5 Har dikas kowa o Aron, kras job i chatchepaskrib glan ko gurum, te chatchrenn le viechen leske koi pre, un mukas wi-gole te dell: “Taissar hi i baro diwes, kai sharah o baro Debles!”
6 Un jon stan taissarlakro pre un maran viechen, un chatchran len ko debleske, hoi kran le penge. Ninna wawar viechen anan le pashel, te chan le len khetne. Un jon beshan pen, te chan le un te pijenn le. Un jon stan pre un khelan.
7 O baro Dewel rakras ap o Mose: “Naash, dja tele, tire menshe, kai tu dran o them Egiptia win anal, kran djungelo koowa. 8 Sik djan le ko dromestar tele, kai me sikrom lende. Jon kran penge i dewel, – i terno gurumc, – un mangan les an, maran viechen leske un penan: ‘Kawa hi tiro Dewel, Israel, kowa, kai anas tut dran o them Egiptia win.’”
9 Un o baro Dewel penas ap o Mose: “Me dikau, kai djiwenn kol menshe pal pengro shero un kamenn gar te shunell. 10 Ma rike man pale, te anap miri bari choli pral lende, un dap len temerl. Tire tchawendar krau me i bari natsjona.”
11 O Mose mangas o baro Debles, kai leskro Dewel his, un penas: “Baro Dewel, tiro sorelo wasteha anal tu tire menshen dran o them Egiptia win, un sikral tiri tseli soor. Hoske kameh tu len kanna an tiri choli temerl te dell? 12 Kameh, te penenn i Egiptarja: ‘Kau Dewel anas i Israelitarjen dran maro them win, te marell lo len an i berge, te atchell kek lendar pral ap i phub.’ Mangau tut, dja pale tiri chatchedi choljatar! Muk kai bibacht gar pral lende te well! 13 Ma biste tire budepangren, o Abraham, o Isaak un o Jakob! Kolenge dal tut sowel un penal: ‘Me mukau tumare tchawen budeder te well har i momlia an o bolepen. Kau tselo them, kai me penom, te well lo tumaro, dau tumare tchawende, te djiwenn le kote hako tsireske.’”
14 Koi rikras pes o baro Dewel pale un mukas gar koi bari bibacht pral peskre menshende te well.
I Israelitarja lenn i bari phagi
15 O Mose djas pale koi berga tele. An leskro wast his les kol barra, kai o Debleskre deesh laba ap hake dui rigja dren tchinlo hi. 16 Kol barra kras o Dewel kokres un tchinas kol laba dren.
17 O Josua, kai his pash o Moseste, shunas har i Israelitarja gole dan, un penas ap o Moseste: “I menshe denn bari gole, har te kurans le pen.”
18 Koi penas o Mose leske: “Kaja hi kek gole, har pal i kurepen, kai wans le i sorleder, witar kek gole, har te nashans le penge. Me shunau i gole, har te giwenn le un khelenn le.”
19 Har was o Mose pash i menshende, un dikas ko terno gurum, un har i menshe khelan, was an leste i bari choli. Job witsras kol barra dran peskre wasta un phagas len an kotja tella pash i berga. 20 Ko terno gurum, hoi kran i Israelitarja penge, witsras job an i jag, te chatchrell lo. Un das les tiknes, bis te stauba pral atchas. Koi stauba witsras lo an o pani, un das les i Israelitarja te pijell.
21 Pale penas lo ap o Aron: “Hoi kran tuke kol menshe? Hoske anal tu len ap sawo tchilatcho drom!”
22 O Aron penas: “Am gar chojedo, mo rai! Tu djineh kokres, kai kol menshe tchilatcho hi. 23 Jon penan ap mande: ‘Kre menge i dewel, kai men o drom sikrella! Koon djinella, hoi ko mursheske Mose djas, kowa, kai anas men dran o them Egiptia win.’ 24 Me putchom: ‘Kones hi sonakai?’ Jaake lan le pengro sonakai tele un dan les mande. Me lom ko sonakai un tchiwom les an i jag, un hoi win was, his ko terno gurum.”
25 O Mose dikas, kai i Israelitarja bi-pandle wan. O Aron mukas len te krell, hoi jon kaman. Jon kran pen sapaske kolenge, kai kamenn pen lentsa te kurell. 26 Koi djas o Mose an o wudar glan koi platsa, kai i menshe djiwenn, un das gole: “Koon kamell o baro Debles, kowa te well pash mande!”
Jaake wan i tsele Levitarja pash leste. 27 Un job penas ap lende: “O baro Dewel, o Dewel pral o Israel, penell tumenge: ‘Lenn hakeno peskro charo, un djan pral koi tseli platsa, kate te kote! Hakeno lell peskro phrales, peskro males, un koles, kai langs leste djiwell, un dell les mulo.’”
28 I Levitarja kran, har o Mose lenge penas. Un ap kowa diwes meran jaake triin serja mursha. 29 O Mose penas ap i Levitarja: “Kau diwes wan tumer rashaja o baro Debleske. Tumer rikran tumen gar pale, te maran ninna tumare mursh tchawen un phralen. Doleske tchiwell o baro Dewel peskri bacht ap tumende.”
30 O wawar diwes rakras o Mose ap i Israelitarja: “Tumer anan bari doosh un ladj ap tumende. Kanna kamau pale pash o baro Debleste ap i berga te djal, te mangap lestar, te bistrell lo tumari doosh.”
31 O Mose djas pash o baro Debleste pale un penas: “Ach, kol menshe anan bari doosh un ladj ap pende. I debles dran sonakai kran jon penge. 32 Mangau tut: Biste lengri doosh! Te kameh tu kowa gar te krell, palle le miro lab krik dran tiro liil, hoi tu tchinal.”
33 Un o baro Dewel penas: “Me lau kokres o lab kolestar krik dran miro liil, kai miro drom mukas. 34 Un kanna dja pale! An kol menshen an ko them, kai me rakrom lestar. Miro bolepaskro djal glan tute. Te well miro tsiro, dau i Israelitarjen pengri phagi.”
35 Un o baro Dewel das i Israelitarjen doleske, kai jon mangan ko terno gurum an, hoi o Aron kras.