6
1 Koi penas o baro Dewel ap o Mose: “Kanna dikess tu, hoi me o Faraeske krau. Dran miri bari soor mukell lo len te djal. Miro wast well jaake sorelo ap leste, te tradell lo len dran o them win.”
O baro Dewel bitchrell o Moses i duito kopo pash o Farao
2 Un o Dewel rakras o Moseha un penas leske: “Me hom o baro Dewel, 3 un sikrom man o Abrahameste un o Isaakeste un o Jakobeste. Har wom pash lende, sikrom lende, kai hom o sorelo Dewel. Miro lab ‘baro Dewel’, mukom len gar te djinell. 4 Ninna dom lende miro wast koi pre, te dap len o them Kanaan, ko them, kai jon wi-themarja his.
5 Ninna shunom me i gole, har i Israelitarja gole dan i dukatar, har i Egiptarja lenge i sorjah phari budi pre tchiwan. Un me bistrom miro lab gar un rikrau les. 6 Doleske pen ap i Israelitarja: ‘Me hom o baro Dewel! Me lau tumen win dran tumari phari budi, hoi i Egiptarja ap tumende tchiwan. Miri bari choli well ap lende, un bari sorjah lau tumen win. 7 Kamau, te wenn tumer mire menshe, un me kamau tumaro Dewel te well. Un tumer dikenn un haiwenn, te hom me, o baro Dewel, tumaro Dewel, kai las tumen win dran i phari budi, hoi i Egiptarja ap tumende tchiwan. 8 Palle anau me tumen an ko them, koleske me miro wast dom, un man sowel dom, te dau les o Abrahameste un o Isaakeste un o Jakobeste. Kau them dau me tumende, te well lo tumaro them. Me, o baro Dewel, dau les tumende.’”
9 Kal laba penas o Mose ap i Israelitarja. Ninna har rakras job jaake ap lende, shunan le gar ap leste. Jaake phari his lengri budi ap lende, un an lengre djia his buder kek soor.
10 Kote rakras o baro Dewel ap o Moseste un penas: 11 “Dja dren pash o Farao, ko baro rai pral o them Egiptia, un pen leske, te mukell lo i Israelitarja dran leskro them te djal.”
12 O Mose penas ap o baro Debleste: “Dik, i Israelitarja shunan gar ap mande. Har shunell palle o Farao ap mande? Ninna haiwau gar mishto te rakrell.”
13 Un o baro Dewel rakras ap o Moseste un ap o Aroneste un bitchras len pash i Israelitarja un pash o Farao, ko baro rai pral o them Egiptia, te mukell lo i Israelitarjen dran o them Egiptia te djal.
I menshe, kolendar o Mose un o Aron wan
14 Kalla hi i laba kol phure dadendar, kolendar i Israelitarja wan: O Ruben his o Israeleskro phureder tchawo. Leskre tchawe hi: o Henoch, o Pallu, o Hezron un o Karmi. Lendar wan bare familje, kolengro phuro dad o Ruben his.
15 O Simeon his i wawar Israeleskro tchawo. Leskre tchawe hi: o Jemuel, o Jamin, o Ohad, o Jachin, o Zohar un o Shaul. O Shauleskri dai his i Kanaanitetsa. Lendar wan bare familje, kolengro phuro dad o Simeon his.
16 O Levi his i wawar Israeleskro tchawo. Leskre tchawe hi: o Gershon, o Kohat un o Merari. Kolendar wan i Levitarja. Un o Levi was 137 (sheel-te-trijanda-te-efta) bersha phuro.
17 O Gershon, les his dui tchawe. Kolla hi: O Libni un o Shimi un lengre familje. 18 O Kohat, les his tchawe. Kolla hi: o Amram, o Jizhar, o Hebron un o Usijel. O Kohat was 133 (sheel-te-trijanda-te-triin) bersha phuro.
19 O Merari, les his tchawe. Kolla hi: o Machli un o Mushi.
Kalla hi lauter i menshe, kai wan pal o Levi, hakeno an ko tsiro, kai job djiwas.
20 Un o Amram las peske i romni, i Jochebed, i pheen leskro dadestar. Un koja las dui tchawe: o Aron un o Mose. Un o Amram was 137 (sheel-te-trijanda-te-efta) bersha phuro.
21 O Jizhar, les his triin tchawe. Kolla hi: O Korach, o Nefeg un o Sichri.
22 O Usijel, les his triin tchawe. Kolla hi: O Mishael, o Elizafan un o Sitri.
23 O Aron las peske i romni: i Elisheba. Lakro dad hi o Amminadab. Un lakro phraal hi o Nachshon. Un joi las tchawe: o Nadab, un o Abihu, o Eleasar un o Itamar.
24 O Korach, les his triin tchawe. Kolla his: O Assir, o Elkana un o Abjasaf. Kolendar wan i bare familje, hoi kharenna Koracharja. 25 O Aroneskro tchawo, o Eleasar, las peske i romni. Kolakro dad his o Putijel. Un joi las i tchawo, o Pinhas.
Kal phure dadendar wenna bare familje, jon hi lauter Levitarja.
26 Kowa Aron un kowa Mose hi kolla, ap kolende o baro Dewel penas: “Anenn i Israelitarja win dran o them Egiptia! Anenn len jaake win, te djal haki bari familja khetne!” 27 Jon his kol mursha, kai penan ap ko baro rajeste pral o them Egiptia, o Farao, te mukell job i Israelitarjen dran o them Egiptia win te djal.
O baro Dewel bitchrell o Moses un o Arones pash o baro rajeste pral o them Egiptia
28 Ap ko diwes har o baro Dewel ap o Moseste rakras an o them Egiptia, 29 penas lo: “Me hom o baro Dewel. Pen ap o Farao, ko baro rajeste pral i Egiptia, halauter, hoi me tuke penom.”
30 Un o Mose penas ap o baro Debleste: “Tu djineh, me haiwau gar mishto te rakrell. Har shunell o Farao ap mande?”