50
1 Koi peras o Josef ap peskro dadeskro mui un rowas pral leste un tchumras les. 2 Un job penas ap i dramangre, kai leske budran, te makenn le leskro dades kutch djeteha dren. Un kol dramangre makan o Israel kutch djeteha dren. 3 Star-desha diwessa makan le les dren. Kowa hi o tsiro o makepaske. Un i Egiptarja rowan pral leste 70 (efta-desha) diwessa.
4 Pal kol 70 (efta-desha) diwessa rakras o Josef ap o baro rajeskri familja un penas: “Awenn mange latcho un rakrenn o baro rajeha un penenn leske mandar: 5 ‘Miro dad mukas man sowel te dell un penas: Me merau. Paske man an miro mulengro kheer, hoi krom mange an o them Kanaan!’ Kanna muk man te djal, te paskrap miro dades an o them Kanaan. Pal kowa wau pale.”
6 O baro rai mukas leske te penell: “Dja koi, paske tiro dades, jaake har dal tut glan tiro dadeste sowel.”
7 Jaake djas o Josef, te paskrell lo peskro dades. Khetne leha djan i tsele pralstune budepangre o baro rajestar, i phureder an leskro kheer un i tsele pralstune pral o them Egiptia. 8 Ninna i tsele menshe dran o Josefeskro kheer un leskre phrala un i wawar menshe dran leskro dadeskro kheer djan leha. Kokres lengre tchawe, lengre bakre un grumja mukan jon an o them Gosen.
9 Ninna wurdja un klissepangre djan lentsa. Halauter khetne his bud bud menshe. 10 Un jon wan ap i platsa, hoi kharella Goren-Atad. Koi platsa hi tchiddo ap i wawar rig o panjestar Jordan. Kote rowan le un dan bari gole pral o Jakobeskro merepen. Un o Josef rowas lentsa efta diwessa pral peskro dadeste.
11 Har i Kanaanitarja, kai koi djiwan, dikan, har jon rowan ap i platsa Goren-Atad, penan le: “Hawo baro ropen krenn i Egiptarja kote!” Doleske dan le koi platsa ko lab Abel-Mizrajima. Koi platsa hi tchiddo ap i wawar rig o panjestar Jordan.
12 Un o Jakobeskre tchawe kran leha jaake, har o Jakob lenge penas. 13 Jon anan les an o them Kanaan un paskran les an i grotta ap ko kotar phub pash Mamre, hoi kharella Machpela. Ko kotar phub ginas o Abraham fun o Hetari, o Efron, te well kote leskri familja paskedo. 14 Har o Josef peskro dades paskras, was job pale an o them Egiptia: job un leskre phrala un lauter, kai leha djan.
O Josef rakrell latche labentsa ap peskre phralende
15 Har o Josefeskre phrala dikan, kai lengro dad mulo his, penan le: “Hoi krah mer, te hi o Josef menge tchilatcho un dell men o tchilatchepen pale, hoi mer ap leste kram?” 16 Doleske bitchran le jekes pash o Josefeste un penan leske: “Tiro dad penas glan peskro merepen: 17 ‘Jaake hunte penenn ap o Josefeste: Mangau tut, biste ko tchilatcho koowa, hoi tire phrala ap tute kran!’ Doleske mangah mer, kai ninna tiro dadeskro Debles an-gole dah: Biste ko tchilatchepen, hoi mer kram!”
Har o Josef kowa shunas, rowas job. 18 Un leskre phrala djan pash leste un tchiwran pen tele glan leste un penan: “Ake, mer ham tire budepangre!”
19 O Josef penas ap lende: “Ma darenn! Hom me o Dewel? 20 Tumer kaman te krenn mange tchilatchepen. O Dewel las peske glan, te krell lo lauter mishto, jaake har hi kau diwes: Bud menshe atchan djido. 21 Ma darenn! Me dikau ap tumende un tumare tchawende.” Jaake rakras job latche labentsa ap lengre djia.
O Josef merell un well paskedo
22 Un o Josef djiwas an o them Egiptia, job un peskro dadeskri familja. Un o Josef was 110 (sheel-te-deesh) bersha phuro. 23 Un job dikas i tchawengre tchawen peskro tchawestar Efrajim. Ninna i tchawe peskro tchaweskro tchawestar, o Machir, wan pash leste baro. O Machir his o Manasseskro tchawo.
24 Un o Josef penas ap peskre phralende: “Me merau kanna. O Dewel dikella latches ap tumende, un anell tumen dran kau them win, an ko them, kai job peskro wast pre das, te dell lo les o Abrahameste, o Isaakeste un o Jakobeste.”
25 Un o Josef kamas te denn pen o Israeleskre tchawe sowel un penas ap lende: “Te anell o Dewel tumen khere, lenn man tumentsa!” Un jon dan pen sowel glan leste.
26 Un o Josef meras, har job 110 (sheel-te-deesh) bersha phuro his. Un job was dre-maklo o kutch djeteha un tchiddo an i mochtonb an o them Egiptia.